STORT tack för Budapest resan.
När vi satt nere vid Donau sista kvällen kom jag på en sak.
Tänk, jag sitter framför en människa som jag känt HELA mitt liv.
Märklig känsla.
Tack!
Vi hade kanonkul!!
lördag 30 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar