Sista dagen på sjukskrivningen.

Det känns som att få bli utskriven från isoleringen på ett dårhus. Jag ska få gå ut bland folk!
Det är första gången i mitt 40 åriga liv som jag varit hemma och sjukskriven så länge. Förra gången jag fick diskbråck haltade jag till jobbet efter 2 veckor. Tjurig som man är.

Det enda jag kommer att sakna är frukosten här hemma. Att sitta och äta i ett tyst tomt hus, utan att ha brottom till nåt.

Har knappt ont alls nu, trots avtrappning på tableter. Och det känns så himla skitbra!!

Nej, nu ska jag piska mig iordning för att åka till familjerätten. Jihaaa!